Coleman och HPBs källskrifter

I Oslo berättade Steffens om en viss Coleman. Han skulle ha identifierat åtskilliga verk som Blavatsky skulle ha plagierat. Steffens sa att han kunde ordna med fotokopior av Colemans rapport, som jag inte hade hört talas om förut. Närmare upplysningar om detta har jag emellertid, som svar på en uttrycklig begäran, inte på sex månader erhållit från Steffens. Men så fick jag fram hela Farquhars bok själv, och den uppger att Colemans material brann upp år 1906 (i samband med den stora jordbävningen i San Fransisco). Enligt Walter Carrithers (alias Adlai Waterman) “lovade Coleman år 1893 att framlägga 'bevis' för sina obestyrkta anklagelser för 'plagiering', ett löfte som förblev ouppfyllt under Colemans resterande 20 år i livet”.11) (Om man räknar bara till branden blir det 13 år.) Nu får man normalt inte ta någon avgörande hänsyn till obefintliga bevis. Men låt oss beröra vad Coleman skall ha kommit fram till ändå, eftersom debatten i grund och botten inte handlar om Blavatskys personliga heder och ära, utan om våra egna livsåskådningar. Colemans utsagor behandlas på sex sidor av William Kingsland i hans bok The real HP Blavatsky.12) Kingsland menar bl. a. att Coleman på ett avslöjande sätt säger emot sig själv. Om HPB hade ägt “en okunnighet som var djup på alla kunskapsområden” hade hon inte kunnat “ur 100 böcker återge 2100 citat i sitt första verk Isis Unveiled apropos det ämne som hon skrev om”. Och han citerar en dr Alexander Wilder som skrev om HPB i The Word år 1908: “Hon var kvicktänkt i konversation och var hemma i vilket ämne som helst, hur svårfattligt det än var.”

    (Mig synes det högst hedrande och framförallt förtroendeingivande för en esoterisk läroframställning, om den så mycket som möjligt hänför sig till den samlade världslitteraturen genom tiderna, när den lämnar nya informationer. Omkring 1200 referenser till historiskt material finns i Den hemliga läran.)

Fotnoter:

11)A Word of Warning, flygblad till “recensenter, köpare och läsare” av Marion Meades & Bruce Campbells böcker om Blavatsky och teosofin. The Blavatsky Foundation, PO Box 1543, Fresno, Cal. 93716, USA.

12) Utgiven 1928, Watkins, London, samt 1985 av The Theosophical Publishing House, London.

13) Engelska originalets titel Esoteric Buddhism.

*