Skarpnäck den 26 januari 2012

 
   


NÅGOT MED DOLDA SAMMANHANG I VERKLIGHETEN
framställs på gunnarlarson.se/existens.html

Det senaste här givna fallet inträffade för mig som bussförare
några timmar sedan jag som privatperson
öppet utmanat Sveriges ende astronaut i frågor om rymd
(gunnarlarson.se/alternativrymd.html)
och som principiellt är på liv eller död
för oräkneliga människor i varande och vardande.

9 juli 2011. Släppte av mina passagerare vid ändhållplatsen Södersjukhuset i Stockholm kl 17.25 men en helt okänd dam kom istället fram och skänkte mig en CD-skiva.
— Det är Mozart och väldigt fint och den skall du ha. Men vad var det för musik du nyss hade på, var det också från en CD?
— Nej, det var från radions P2 med klassisk musik och jag hörde inte vad det hette.
— Du kommer från Göteborg!
— Ja.
— Ja, det gör jag med. Men jag flyttade hit 1943.

     Då tänkte jag säga att det ju var ett år innan jag själv föddes, men apropå musik så sade jag istället:
— Min mamma var musikdirektör och sånglärararinna i Göteborg.
— Var då?
— På Sannask…
— På Sannaskolan! Det var ju där jag gick! Vad hette hon?
— Annagreta La…
— Annagreta Larson! Hon var ju min fröken! Min mamma hette ..., själv heter jag ... Det var synd vad som hände med henne och hennes syster!

    Min mor och moster förolyckades av påkörande bil utanför Liseberg den 11 november 1963 och genast var det nu klart för mig hur våra mödrar var mycket goda vänner med varandra och att hennes pappa spelat på flygeln i mitt hem när min far 1958 fyllde 75 år. Vilket jag har smalfilm på. — Hon spelar piano på Youtube.

Sedan 1979 har jag kört buss hela tiden, varav nästan 20 år på heltid. Gåvor av passagerare har jag tidigare erhållit bara som först ett foto av mig själv en gång utanför Lund och därpå under 15 år högst två chokladbitar i Stockholm.

   
 

STARTSIDA