Med övernaturligt i radions P1.
För version i Microsoft Word.

Ett öppet brev till Övernaturligt, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.

Adressater, synpunkter, frågor och kommentarer.

Skarpnäck den 28 augusti 2011

Hej, bästa medverkande med detta program i radion!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4122&artikel=4591179

Tack för era program, för de har för mig en del att göra med högst relevanta fakta i primära frågor om livets verkliga natur och om vad som kan vara sant, meningsfullt och livsberikande i religion, filosofi och vetenskap, och därför försöker jag nu dela något om detta med er, och kanske också med några andra [på nätet] som kunde vara intresserade.

      Jag hörde ert program Övernaturligt från i lördags 20/8 (andra kan höra det från er hemsida, given ovan) om fusket med den materialiserade ”ande-handen” och om ett märkligt sammanträffande som Björn Ranelid återgav, med hans starka förvissning om att det är plötsliga intuitioner och ingivelser som framkallar sådana sammanträffanden. En mängd liknande egna fall återges av mig med en viss början på gunnarlarson.se/gl52.html. Därvid nämns också en förklaring till sådana fenomen. Varken som övernaturliga eller slumpartade, utan med dolda relationer mellan medvetna och omedvetna ”vetanden” inom en själv, såväl som mellan olika människors sinnen, och allt sådant delvis oavsett hur vi förstår tiden, alltså som linjär. 1)

      Sådana här frågor är mig primära, alltså inte som spännande eller underhållande tidsfördriv, utan för hur våra liv och levnader, med ansvar, moral och medkänslor, och med möjliga hela befrielser ifrån alla dogmer, yttre psykologiska auktoriteter och all fruktan, måste ha att göra med våra förnimmelser eller grunduppfattningar om människans, livets och verklighetens själva natur. Framförallt då det kan gälla att alla människors framtid principiellt och fundamentalt kan bero på bara oss själva. Såsom i enlighet med vissa givna läror, OBJEKTIVT ANMÄRKNINGSVÄRT  ingående, omfattande och konsistenta, om moraliska och lagbundna individuella, kollektiva, globala och universella sammanhang mellan orsaker och verkningar. (Anmärkningsvärt samstämmiga. Inte bara avseende allt i H. P. Blavatskys samlade skrifter i 16 stora band, plus hennes huvudarbeten Isis Unveiled och Den hemliga läran i ytterligare 3 stora band. Utan också med tillkommande många sakliga uppgifter i många brev till en engelsman i Indien från hennes dolda lärare i Tibet och som publicerades först 30 år efter hennes död. Dessutom huvudsakligen samstämmigt också med allt som är känt, inklusive om all världshistoria. Och därtill ännu efter så många år med långt vidare och djupare existentiella förklaringar än av något allmänt erkänt i religion, filosofi och vetenskap.)

      Indirekt berör förresten era program då också sådana lärors trovärdigheter, nämligen på grund av hur mycket de bland allt annat informerar om parapsykologiska och liknande allmänt oförklarliga fenomen, och som av allt att döma därvid också framställdes, inte då av jämförelsevis helt okunniga medier, utan självmedvetet, viljemässigt och av rena kunskaper och insikter däri.

      Och alla sådana uppgifter om faktiska förhållanden är högst relevanta, för alla öppna och seriösa sinnen, vare sig vi så vill eller ej. Därför inbjuder det hela till ett högsta allvar, om än aldrig så mjukt och vänligt, men som bestämt övergår alla personliga tyckanden. Och därför också till de mest öppna, ödmjuka och vänliga sinnena, mot både oss själva och varandra. (Och alla andra.)

      Framställningar i massmedia av något ”övernaturligt” tar i allmänhet upp olika händelser och synpunkter. Ibland något seriöst och värdefullt. Men aldrig har då några allmänna och högst relevanta fakta märkts mig beaktade i massmedia. Hur kunde exempelvis skaparen av Sherlock Holmes (Sir Arthur Conan Doyle) och författaren Jan Fridegård möjligen vara så starkt övertygade spiritualister? Till och med också den högst kvalificerade vetenskapsmannen Sir William Crookes http://en.wikipedia.org/wiki/William_Crookes)? För att inte nämna boken Science and Occultism av en etablerad kemiprofessor som bestämt framställer ockultism som en absolut allra djupaste och mest seriösa verklighet och som flitigt refererades till av mig i ett juridiskt examensarbete med högsta betyg.

      Och allt detta så gott som totalt okänt, i hela den svenska akademiska världen, full av alla kategoriers offentligt avlönade vetenskapsmäns inriktningar mot rena sanningar. Och som därför BORDE VARA opartiska och ovillkorliga. Ack så enkla frågor. Men som knappast någon grundmurat ateistisk och materialistisk skeptiker torde som ens kunna lägga märke till. (Snacka om omedvetet fördomsfulla stoltheter och hårt tillslutna sinnen.)

       När jag för egen del är förvissad om att seriös ockultism ingår i en högsta möjliga livsåskådning måste icke desto mindre strikta åtskillnader mellan subjektivitet och objektivitet betonas, enskilda sinnen hållas klart åtskilda från det allmänt kända och möjliga esoteriska ting officiellt beaktas såsom varande av privat natur. Annars skulle exempelvis hela rättsordningen äventyras med oändliga försvarsutläggningar av människors dolda men möjliga styranden av varandra.

      Ty också med seriös ockultism är individens enskilda integritet högst central. Med ovillkorliga frigörelser ifrån alla psykiska element. Såsom genom medier.

     Men frågan är vad allt går ut på. Varifrån kommer vi? Varför och hur? Måste inte allt hänga ihop? På ett eller annat sätt? Om vi med alla utvecklingar är på väg till något, vad då? Bara ordet utveckling måste väl förutsätta något inre, som vecklar ut sig? Kan man då med detta någonsin bli helt klar över sin egen bästa roll i livet och verkligheten, om man inte först blir något så när klar över vad livet och verkligheten innerst torde vara och möjligen gå ut på?2)

       Här i världen råder starka troenden och förvissningar om vad som helst i religion och politik, med åtföljande krig, förvirringar, terror, motstridigheter och konflikter. Då kan man själv börja med att lägga alla förutfattade meningar åt sidan och börja som från noll med sina tankar om vad som kan vara sant eller rätt. Utan att känna sig säker på något, men så att man ändå kan komma vidare i frågorna om sanning och rätt. Oberoende av allt förgånget och alla traditioner, trosuppfattningar, grupperingar och styrande känslor, åsikter och sinnesreaktioner.

      Men utan någon fast och säker grund går det bara inte att komma vidare. En strävan mot sanning, rätt och rättvisa – inte för någon belöning, eller för att undkomma något straff, utan för dess egen skull – framstår som en sådan grund. Ju mera fast och säker den är, desto lättare blir sinnena allt öppnare, djupare och frigjorda ifrån allt förgånget.

      När jag 1963 blivit engagerad för vad som kunde vara sant i och om livet gav inom kort spiritualism otvetydiga belägg för att någon icke materiell aspekt måste existera och att således ingen materialistisk grunduppfattning kunde vara sann. 3)

      Det övergick snart till en sorts katolsk kyrka under många år, erfor där påtagliga förändringar av medvetandet (genom regelbundna altartjänster) med odiskutabla sakliga och kärleksfulla förnimmelser av människans, livets och verklighetens djupare natur, och med den lilla kyrkans närhet till starka belägg inom Teosofiska Samfundet för esoterisk vetenskaps existens råder en allt starkare förvissning om MÄNNISKANS säkert möjliga högst öppna sinnen, till villkorslösa forskningsmöjligheter i alla tänkbara livsfrågor.

      Svårigheter och utmanande frestelser äro naturliga, nödvändiga, ofrånkomliga och mångahanda. Och det varnas för vissa risker. Men förvisso kan allt med detta vara sagolikt gränslöst fruktbärande.

      Allt medförde emellertid under många år ett slags största fenomen. Nämligen hur få människor det är (massmedialt förlåt mig om ens några) som synes kunna bry sig om så befintliga, omfattande och dokumenterade belägg för intelligenser med en objektivt sannolik immateriell verklighet, och för att esoterisk vetenskap säkerligen torde finnas, och med allt dettas betydelser för möjliga inre vetanden, över alla betingade känslor, åsikter och troenden, och därför också till fundamentala befrielser ifrån alla konflikter. Inom den enskilda människan själv.

      Inom den enskilda människan själv. Ty alla organiserade och öppna sammanslutningar riskerar ofrånkomligen att mer eller mindre köra av vägen. 4)

      Det är när ingenting tycks kunna vara högre, viktigare och starkare för någon människa (om än aldrig så akademiskt kvalificerad) än vad just hon själv vill och kan eller har någon lust att godtaga för egen del, just då, som de existentiellt högst seriösa och mest fördomsfria människorna äro så få. När allt annat än vad som personligen passar ligger på utsidan och inte kan spela någon roll kan vem annan som helst komma med vad som helt om vad som helst annat och det kvittar lika.

      Och nästan lika bra må det vara med det! För exempelvis så skulle obestridliga bevis för någonting ”övernaturligt” strida mot själva den esoteriska filosofin. Både för att ingenting övernaturligt kan existera. Inte med NATUREN som med alla sina synliga, osynliga, objektiva, subjektiva, kända, okända, sinnliga och utomsinnliga delar och aspekter måste vara allomfattande. Och för att ingen människa skall tvingas till att godtaga något, som i praktiken gäller subjektivt betingade villkor för överordnade grundidéer och filosofier, och som på något sätt skulle gå emot hennes egen fria vilja. Med obestridliga parapsykologiska fenomen skulle existentiella tvång vara ofrånkomliga, tvinga ner subjektiva motviljor i det undermedvetna och därur vara mer destruktiva än öppna och klara meningsmotsättningar. 5)

      Varje grad av sanning i någon människas medvetande kan uppkomma bara ur hennes inre väsen och utveckla sig vidare bara därur. Var och en måste därför få lov att kunna bejaka och förneka vad än det vara må efter eget sinne och skön. 6) 

      För mig har det hela närmare sagt kommit att gälla våra egna bästa och högst medvetna medverkanden och delaktigheter i våra egna såväl som allas våra liv, och därför med allt högre ansvar för hur vi har det med oss själva. Allt också utifrån fattbara relationer till en sorts i sig gränslös intelligens, som övergår allt annat. Och allt förr eller senare utan minsta personliga stolthet. Ty det separerade jaget med dess särskiljande värderingar är vad som står allra mest i vägen för övergripande förnimmelser och genomträngande insikter.

      Så mycket som möjligt försöker jag härvid dela med mig av på www.integr.info och det planeras nu en redogörelse där för alla kända fakta i kritiska relationer mellan exoterisk och esoterisk vetenskap, filosofi och religion.

      Samt något lite närmare om alla hinder på vägen, inåt, uppåt och framåt. Ty för att komma till rätta med alla sorters svårigheter gäller det att lära känna sig själv. Och kritik mot andra människor (här ovan ateistiska skeptiker och vetenskapsmaterialister) hänger helt på hur man har det med sig själv.

      Till sist därför nu det som förr eller senare är absolut allra viktigast. Egna insikter i och rättelser av egna brister och fel.

Med bästa hälsningar,
Gunnar Larson.

Referenser:

Svenska:

W. Q. Judge: Teosofins Ocean. http://hem.fyristorg.com/teosofi/TeosofiskaBokforlaget/Teosofins_ocean/index.htm

G. Farthing: TEOSOFI — Vad går det ut på?
http://www.integr.info/GAF-Teosofi.html

G. Farthing: Modern teosofis ursprung och syfte
http://www.integr.info/GAF0.html

Engelska:

Biografi, 648 sidor: The Extraordinary Life and Influence of Helena Blavatsky, Founder of the Modern Theosophical Movement, av Sylvia Cranston.
Internet Bokhandel, Bok nr 623, http://www.teosofiskakompaniet.net/

Robert Crosbie: UNIVERSAL THEOSOPHY
http://integr.info/UNIVERSAL.html

G. Farthing: AN ESOTERIC VIEW OF THE RELATION BETWEEN CONSCIOUSNESS AND BRAIN FUNCTION

FOTNOTER:

1) Just när jag först skrev detta återgavs på TV vetenskapligt tvetydiga tidsförhållanden i mikrofysiken och esoteriskt initierade i Tibet uppgav (i The Mahatma Letters to A. P. Sinnett,  http://www.integr.info/aboutML.html) att en svårighet för dem att formulera esoterisk filosofi för oss i västerlandet var att vi då bara kunde uppfatta tiden som linjär. Dagens TV-program om vetenskap och tiden påminner därför också om, att dessa esoteriskt initierade (som av allt att döma hela tiden stod fast bakom deras utvalda ombud Helena P. Blavatsky - http://www.integr.info/omHPB.html) förutsade i dessa brev (redan då på 1880-talet) att inte speciellt andligt sinnade och religiösa eller filosofiska människor skulle komma dem närmare, utan just vetenskapsmän.  

2)”Helt klar” i tankarnas värld, men inga blotta tankar garanterar något av värde, och tack och lov manifesterar några människor den här åsyftade livssynen i sina egna fria handlingar och liv, såsom helt oberoende av all världens alternativa åskådningar. Exempelvis författarna till Det förlorade landet och Ett annat Israel (Göran Rosenberg och Susan Nathan) samt nu Norges statsminister (Stoltenberg), politiskt globalt Anders Wijkman och i statsaffärer Ulf Adelsohn.

3)Efter erfarenheter med spiritualism (starkast inspirerade till av Jan Fridegårds Den gåtfulla vägen, där han förresten redogör för egna kontroller för att säkert kunna utesluta sådant fusk som ni nu återgav i radion) kom teosofiska förklaringar som klart bekräftade sådana fenomens existens (med mycket mera i sammanhanget) men förnekade självmedvetna ”andar” bakom medier (med undantag för självmördare och för tidigt bortgångna genom olyckor). Att det istället vanligen handlar om omedvetna och avlagda men ännu icke upplösta tankars och känslors immateriella formbildningar (psykiska ”skal”) och som kan få ett slags skenliv av mediers energier. Men själva intresset hade börjat med en dröm på natten om Jesus som en jättegestalt på himlafällen, med symboliska sju säckar vete vid hans sida och med några slags få men visa ord av honom, och så att jag plötsligt vaknade med en förunderlig, personlig och överpersonlig kraft av universell kärlek i bröstkorgen och som jag aldrig förut hade varit med om, obeskrivligt underbar (något sannare ord än underbar kan jag inte finna) och som pågick under några timmar. Liknande berättas också av andra. Hur det primärt kan vara överpersonliga upplevelser av något högre och liksom allomfattande, påtagligt bortifrån allt som är känt, som kan kalla det personliga förnuftet till närmare helhetsförklaringar.
      Generellt framstår det som högst centralt vad människors livsfrågor kan vara betingade och präglade av. För alla svarsupplevelser måste ju bero på själva frågorna. Rent av bestämmas av deras kvaliteter och natur. Men vill nu någon vara så vänlig att seriöst motsäga mig? Så att vi så säkert som möjligt kan komma riktigt framåt? Och lägga allt gammalt bakom oss? För alltid? Alla tillsammans?

4)  För detta öppna brev har en sida ordnats med länkar till framställningar av interna motsättningar inom och mellan esoteriskt inriktade individer och organisationer: www.integr.info/gl53.html

5)(Ack så enkelt. Men som en viss välkänd parapsykologisk utmanare i USA ändå inte torde kunna fatta och ta till sig. http://www.randi.org/site/ En människa som dessutom torde vara öppet lovordad och uppskattad av många kollegiala skeptiker.)

6) Lyssna för detta gärna till THE OCCULT WORLD — Letters from the Mahatmas (http://www.integr.info/CDarkiv.html). Ett föredrag i London av en i sitt yrke IT-expert.

*


     
   

 STARTSIDA